Nu åker vi!

Precis nu avgår bussen mot Bosnien! Jag lämnar lite klipp till er att se under Påskhelgen, de är två av de klippen vi har sätt under temahelgen och de förträffar vi har haft. Jag vill vara för väldigt starka bilder, men vill samtidigt be er att se dem.
 
Nyheterna 20 år sedan krigets början:
http://www.youtube.com/watch?NR=1&v=Bv-kZhqmAPc&feature=endscreen
 
Kriget i Mostar:
http://www.youtube.com/watch?v=Ipua2Mh_F_c
 
Lämnar också ett litet boktips, Zlatas dagbok. Zlata är en 11 årig flicka som skriver om kriget i staden Sarajevo. Läsaren får en väldigt bra känsla för hur det var att leva i Sarajevo under kriget, samtidigt är det så sorligt att läsa om ett barn som blir bestulen på sin bardom och ett tryggt liv.
 
Länk
 
Glad påsk på er!
 
 
 
 

Nu äntligen, Ferids berättelse

I något av de tidigare inläggen skrev jag att jag skulle skriva om varför kriget i Bosnien skedde överhuvudtaget. Jag kommer inte hinna gör det innan vi åker nu på torsdag, kanske att jag kommer hinna det när jag kommer hem. Men annars tycker jag att de som är intresserade ska lyssna på det radioprogram ”Svenskar i Bosnien” som jag länkade till i ett tidigare inlägg. Det ger en bra förklarning där.

 

Men nu över till Ferids berättelse. Ferid var som jag nämnt tidigare och föreläste på en av för träffarna inför resan. Hans historia och framförallt hans budskap var så viktigt, och jag känner att jag ville dela med mig av det på något sätt.

 

Det som man behöver veta om kriget innan man läser Ferids berättelse är att det utkämpades mellan, serber som är ortodoxa, kroater som är katoliker och bosniaker som är muslimer. Det finns ingen av parterna utan skuld i kriget, alla sidor utförde fruktansvärda saker. Ferid är muslim, bosniak, och bodde i ett område som ockuperads av bosnienserberna. Resan jag gör till Bosnien är med Röda korset, som är en obunden organisation, som har grundprinciper som tillexempel opartiskhet och neutralitet. Därför lär vi oss om konflikten utan att ta ställning och vi lär oss om det som hände sett från alla sidor. Ferids berättelse av kriget är sett ur ett av perspektiven. Bara för att jag i egenskap av Röda Korsare inte ställer mig på någons sida betyder inte det att jag inte tycker att det som gjordes mot Ferid inte var fel. Det var verkligen fruktansvärt, det som folket från alla grupper i Bosnien utsattes för. Omänskligt och grymt!

 

Det han berättade var hemskt att lyssna på och under berättelsens gång la han hela tiden stor vikt vid att det är viktigt att vi vet vad som har hänt i historien, vad människor faktiskt är kapabla till, för att motverka att det händer igen. Han sa att han aldrig trodde att krig och etisk rensning kunde ske i hans liv och trygga värld. Ferid berättar att han hade hört berättelsen från andra världskriget med att det ”bara gick från ena örat till det andra”. Han trodde inte krig kunde hända igen i hans land, och så tänker nog många av oss här i Sverige också. Men lika osannolikt som det är för oss var det för Ferid med ett krig, och ett krig blev det. Kunde det hända där, kan det också ske i andra länder Sverige inräknat, därför måste vi lära oss av mänsklighetens misstag.

 

Ferid berättar att som han ser det handlar inte kriget om religion och etnisk tillhörighet allra först, utan snarare om politik. Han berättar att det var propagandafilmer som fick människor av olika religion och etnicitet att vända sig mot varandra. Detta skedde bara över en natt, Ferids bästa vän bröt kontakten från ena dagen till den andra bara för att han hade en annan religionsåskådning än Ferid. Ferid berättar att han inte trodde att det var sant, att något sådant bara kunde ske, att man kunde förvandlas till fiender så snabbt.

 

Tiden från fred till fullt krig och förtyck i Ferids by gick mycket snabbt. Det första som hände var att de som inte var serber inte fick handla i mataffären, den bevakades av beväpnade vakter. Situationen i det ockuperade området blev mer och mer stressad och pressad, man hoppades på hjälp från NATO men inget hände. De styrande började dela upp makten och styret mellan de tre olika parterna. Detta pågick i ungefär 15 dagar och under den tiden försvann många viktiga nyckelpersoner spårlöst, förmodligen avrättades de för att röjas utvägen. Serbisk militär började skjuta mot muslimska områden och till sist samlades många av dem ihop fördes till koncentrationsläger.

 

Mycket av de hemska händelserna under kriget filmades. Det var ju ändå i början på 1990-talet och tekniken hade kommit långt. Det var fullt möjligt för omvärlden att ta del av det som hände i landet i nyhetssändningar och liknande men trots det fruktansvärda som fanns filmat gjorde omvärlden något för att stoppa det. Det går fortfarande att hitta många av de klippen på t.ex. youtube. Kriget hann pågå i flera månader innan omvärlden reagerade och innan det kom hjälp, och hjälpen som kom var för knapp (hör mer om det i radioprogrammet).

 

Tillslut omringades Ferids by, Ferid och hans bror och pappa fördes till förhör av Ferids före detta bästa vän. Under förhören skildes fäder och söner åt och det användes både kroppslig tortyr, som misshandel och psykiskt tortyr för att förhöra ”fångarna”. Den psykiska tortyren kunde gå till så att man sköt sonen framför ögonen på fadern eller tvärt om, eller hotade med att göra det.

 

När förhören var över fördes Ferid, fadern och brodern till ett koncentrationsläger. Förhållandena där var fruktansvärda med misshandel, ingen sömn, ingen mat och inget vatten och detta var mitt i varmaste sommaren. Detta med att inte ens ha tillgång till rent vatten vara något som hade satt djupa spår hos Ferid och det försökte han förklara för oss. Att de förlorade den sista saken de flesta av oss kanske tar förgivet idag, vatten.

 

Under tiden i lägret kom Röda Korset dit och ville hjälpa fångarna och också att hjälpa dem att få skriva brev hem till sina familjer. Ferid och hans bror valde att inte skriva, vilket var tur. För efter att Röda Korset att lämnat lägret straffades alla som hade skrivit ett brev, dagen efter släpptes Ferid, hans bror och två till andra fångar . På vägen från det ockuperade området var de tvungna att passera en rad vägspärren. Vid en av vägspärrarna vaktade en gamla vän till Ferid som var serb. Helt utan anledning började den före detta vännen att misshandla Ferid, ytterligare en gammal vän dök upp och började slå han också. De slutade inte förrän en tredje vakt sa åt dem att sluta, då släppte de iväg Ferid, men de sköt efter honom. En av kulorna träffade Ferid i ryggen, men han kom undan. Jag har så svårt att förstå hur kan det gå så långt, hur kan ett sådant starkt hat helt plötsligt blossa upp mellan vänner bara för att man tillhör olika etniska grupper? Hur kan man slå och skjuta på en person som förr har varit ens vän. Detta måste vi förhindra att det händer, och det gör vi genom att åka till Bosnien och se och lära av konsekvenserna som blev där när man förlorar toleransen till varandra. Ferid klarade sig från kriget, och hamnade tillslut i Sverige men han har planer på att flytta tillbaka till Bosnien med sin familj, och han åker tillbaka dit minst en gång per år. Han saknar sitt Bosnien.

 

Det som framgick i berättelsen är att Ferid är otroligt besviken på att omvärlden inte reagerade mer på det som hände i Bosnien. Att inte folket fick mer hjälp och skydd.  En av huvudanledningarna till att han var hos oss och berättade sin historia är just att vi i Sverige, vi ungdomar som är de som är framtiden, måste reagera mer när liknande händelser sker innan de får sådana katastrofala följer som de fick i Bosnien. Vi ska inte bara reagera när det sker inom vårt eget lands gränser, vi måste också reagera när det sker i andra länder. Vi måste ställa upp för våra med människor och visa att vi finns!

 

Efter att Ferids berättelse är slut säger han en av det sakerna som nog berör mig mest under hela kvällen. ”Jag är glad att jag kan komma och berätta detta för människor som vill lyssna, men nu kommer det vara väldigt jobbigt för mig i en vecka fram över”. Att han ställer upp, lyfter på locket till allt det jobbigt och ger oss chansen att ta del av hans berättelse är både modigt och storartat gjort av honom. Detta kommer jag vara Ferid evigt tacksam för, tack!


Nya fynd

När jag på Kupan här om dagen såg jag en superfin lampa, jag tänkte "den ska jag baskeme handla när jag slutat". När jag slutade gick jag alltså för att handla den, men då var den bort! Någon hade också gillat den och hunnit före, och för att lindra sorgen köpte jag två, förtillfället väldigt tantiga klänningar. Dock, tyget var så fint och de var verkligen retro så jag tänkte försöka ge mig på att sy om dem...fortsättninge följer på det.
 
 
MEN! Dagen efter när jag strosade runt på Kupan innan sista Bosnienmötet (på torsdag åker vi!) så stod den bara där! Jag tror det var ödet, köpte den på två röda och nu står den här hemma i fönstret och jag är super nöjd! Visst är den fin! Älskar blommorna, som nästan nästan är lite jugend kombinerat med 60-tals foten, mums!
 
 
 

Dags igen, min ansvarsvecka i Retro/vintagehörnan

 
Vi har utvecklat en insperationsvägg i vår hörna, för att göra budsakept med verksamheten tydligare och för att inspirera till att handla secondhand. Underbara Claras pysselbok och en bok om Vintage finns därför tillhands som kunderna får bläddra i och hämta ideer ifrån. Vi har också ramat in citat som förklarar vår verksamhet lite mer, som tillexempel,
 
”Vi samarbetar med svenska Röda Korset för att
inspirera till hållbar konsumtion genom secondhand verksamhet” och
 
”Röda Korset ser samband mellan miljöförstöring, klimatförändring och ökad fattigdom, ökad migration och stora hälsorisker samt ökade risker för krig och konflikter om knappa resurser” Genom att handla secondhand minskar man nytillverkningen och sparar på resurserna vilket leder till minskad miljöförstöring"
 
”Vi som unga i Sverige vill genom vårt arbete för
hållbar utveckling förbättra möjligheterna för unga i hela världen”
 
Det blev himla snyggt!
 

Söndagssol, Julia och våfflor

Igår fick jag under dagen en välbehövlig paus i det intensiva bostadssökandet, Julia kom och hälsade på och vi gjorde supergoda våfflor och pratade om allt mellan himel och jord, så som det brukar bli. Behöver inte säga att det var trevligt, för det tycker jag säger sig själv!
 
 
Gamla våffeljärn är dom bästa! Jisses vad snabbt det gick!
 
 
Det blev lite smörgås och goda kakaor också, det var ju ändå söndag liksom!
 
 
 

Redo för både tranan och påskharen

 

Saint Patrick's Day

Hade en himla trevlig och väldigt spontan lördagskväll igår. Pappa kom in till stan eftersom mamma inte är hemma i helgen. Vi tänkte att vi skulle ut och äta någonstans. I Kalmar finns det en ganska nyöppnad Irländsk pub, O'reilly's, och dit tänkte vi gå. Utan en tanke på (inte jag iallafall) att det under helgen har pågått Saint Patrick's day firanden. Med en himla tur lyckades vi få ett bord och helt plötslig befann vi oss i världens trevligaste stämmning. God öl, god mat och irländsk lajvmusik! Det spontana stannade dock inte där, efter en himla god gryta med lamm och Guinness och en kladdig chokladkaka till dessert, gick vi på bio, "Trollkarlen från Oz" i 3D. Snacka om att ha tur i spontatiteten och vilken bra kväll det blev!
 
Blev tyvärr bara blurriga mobilbilder..

Loppisdag med Johanna!

Idag, i det vackra vädret, tog jag med mig Johanna ut på en liten loppisrunda! Målet var att hitta en byrå till Johannas och Gustafs sovrum, gick sådär..men vi hittade massa annat fint istället! Jag köpte mest påskpynt, tänkte faktist pynta lite senare. Eftersom jag inte är hemma över påsk så får jag väl börja lite tidigare för att hinna njuta av det, inte sant?
 
Jag köpte dessutom en mysig duk med Sveriges landskapsblommor på, Johanna tyckte den va ful, tur det så jag kunde köpa den hehe. Johanna köpte fina flaskor, ett fint halsband, coola äggkoppar, ett  guldfat och så fick hon en sockerströare av mig. Men det bästa fyndet var ändå skylten med texten "De flesta självmord begås med kniv och gaffel". Både Johanna och jag såg galghumorn i detta, och för Johanna som är engagerad i olika projekt som handlar om blandannat fördomar mot psykisk ohälsa och som är ambasadör på (h)järnkoll, (Rätta mig om jag har fel Johanna), passade den bra att sätta upp hemma på väggen i köket. Kul var det, och det blev en himla trevlig dag!
 
 
Sötnöt Johanna med sin fina nya "tavla". Vi konstaterade att den kunde bli ännu finare med lite färg!
 
 
Mitt påskpynt och den fina landskapsduken. Den ska jag spara till nya lägenheten i Liköping tänkte jag! Jag köpte dessutom ett par klippsörhängen, de var så fjuttiga att bara ta bild på så jag försökte med att ta en bild på mig med dom på, gick sådärbra att se dem. Små, blå och söta var dom iallafall.
 
  
 

Nu har jag valt, här är mitt liv!

Länk
 
LINKÖPING OCH KULTURVETENSKAP! Så kommer mina tre kommade år att se ut! Idag, om allt gick bra (har gjort ett tidsinställt inlägg, jobbar massvis nu), har jag sökt Kulturvetenskap i Linköping. Det är en treårig utbilning som lederfram till "Kulturvetare". Vad ska du bli när du blir stor Karin? Kulturvetare! Jag är verkligen så sugen på att börja läsa! På kulturvetenskapen läser man bland annat epokstudier, inom områderna historia, filosofi, konst- och litteraturvetenskap och hur dessa tre komponenter har påverkat varandra. Det kommer också bli mycket källkritik och kulturvetenskapliga metoder bland annat, underbart helt enkelt! Som den ljuvaste musik i mina öron.
 
 
Detta innebär ju att jag måste flytta ifrån min älskade lägenhet i augusti. Jag har förlikat mig med tanken och just nu är jag väldigt sugen på att få inreda en ny lägenhet. Kommer inte ha det som jag har nu, bara hälften av alla möbler och prylar får följa med (kommer nog inte ha plats för mer, studentboende..). Så nu ska jag bara hitta den där nya lägenheten, jag är i fullgång med letadet. Vet ni nått om boende i Linkan, hör av er till mig!
 

Gammelmormor Astrids klocka

 
I helgen fick jag min gammelmormor Astrids klocka. Astrid är min pappas mormor och hon är en väldigt viktig person i mitt liv. Jag har varit väldigt mycket hos henne när jag var liten och jag ser väldigt mycket av mig själv i henne. Jag har definitivt ärvt mitt utseende från henne, för jag är väldigt lik både Astrid och farmor. Astrid fyllde 98 år i januari, hon börjar bli väldigt gammal, men känner oftast igen mig när jag är där och hälsar på.
 
Jag är så glad över klockan, den kommer verkligen påminna mig om henne varje gång jag har den på mig.

Projekt just nu

 
Håller på att förbereda packningen inför Bosnien. Jag köpte en annorak på secondhand för några veckor sedan och håller just nu på att sy i nya tryckknappar. Jag måste sy upp ärmarna också. Det kommer vara lite varmare nere i Bosnien och Kroatioen än vad det är här hemma, så det betyder vårkläder. Ser verkligen fram imot att få använda den i Bosnien och när jag kommer hem till våren här hemma igen!
 
 

Nått ni borde lyssna på!

Jag jobbar fortfarande på texten om Ferids föreläning, så snart kan jag nog lägga upp den. Idag har jag lyssnat på en P3 Dokumentär som handlar som svenskar i Bosnien kriget, både militära och civila, journalister och flyktingar. En väldigt intressant dokumentär som ger en bra bild av kriget, och hur vi i Sverige regaerade på vad som hände. Så, jag tycker verkligen att du ska lyssna på den!
 
Här kommer länken:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/72642?programid=2519
 
 

Temahelg, 20 dagar kvar till Bosnien del 2

Fredagskvällen var ganska lättsam, lördagen blev mer tung och känslosam. Lördagen bestod av en rad olika workshops. Den började med en historialektion om varför det blev krig i Bosnien överhuvudtaget. Jag tänker inte skriva ner allt det vi fick lära oss här, kanske lite mer kortfattat vid ett annat tillfälle. Konflikten är svår att hålla föreläsning om. Det var inte så väldigt många år sedan den inträffade, närmare bestämt ungefär 20 år sedan bara, och på långt all fakta kring kriget har kommit upp i ljuset än. Jag tycker det är fel att vi inte läser mer om Bosnienkrigen i skolan, men det är och andra sidan så enkelt när alla fakta inte är framlaggd än. Lärarna är nog rädda att presentera nått som sedan i framtiden inte visade sig vara sant. Överlag tycker jag att skolan är dålig att undervisa om våra nutida historiska händelser som är lika viktiga om inte mer än de som händer för tillexempel 300 år sedan. Men mer om det någon annan gång...
 
Våra "historielärare"/ledare gjorde ett bra jobb att berätta om konflikten trots att det är knivigt. Efter lektionen delades vi upp i tre olika grupper. Min grupp hamnade på dagens mest tunga workshop. Vi såg en BBC dokumentär inspelad av en reporter i staden Mostar, där det utkämpades väldigt blodiga strider under en lång period under kriget. Hela staden blev ett slagfält och delades upp i två. Jag kommer försöka förklara konflikten och vilka olika grupper som stred mot varandra och varför, men inte i detta inlägget. Det jag kan säga nu är att konfliken var så invecklad och det gör att det är svårt att uttyda vilka som stred mot varandra i staden Mostar och vilka de olika grupperna ingick allianser med i olika frågor.
 
Filmen visar verkligen allt. De olika sidorna beskjuter ständigt varandra med granater och maskingevär. Staden ligger i en dalsänka och krypskyttar beskjuter stadnes befolkning från kullarna. Ska du ut på gatorna måste du springa, och vissa gator kan du inte gå på alls, för det skulle innebära döden. Journalisten träffar läkare och frivilliga, som jobbar dygnet runt på ett torftigt sjukhus för att hjälpa alla sårade. Han träffar männiksor som precis flytt från den andra sidan, han träffar och filmar en dam och hennes just avlinda man. Han träffar militärer som för två år sedan jobbade som arkiteker eller höll på å utbildada sig till jurist, som nu har lärt sig att döda för att överleva. Allt detta med det ständiga ljudet av bomder och skjutande i bakgrunden. Det är svårt ge en rättvis bild av dokumentären, men bilderna kommer finnas i mitt minne för alltid. Förhoppningsvis kommer jag lite längre fram att kunna ge er en länk till dokumentären.
 
Hur det såg ut i Mostar 1992  länk
 
I Mostar finns en en flod, denna floden blev gränslinjen mellan de två stridande grupperna i staden. Över floden löpte en bor som i kriget bombades sönder, och som tillslut störtade ner i floden. Bron använder så länge det gick, till att bland annat transpoterna sårade från ena sidan till den andra. Här är en bild på den halv sönderbobade bron och en sönderbombad stad runt om kring. Vi kommer åka dit, så bilder på hur platens ser ut idag kommer ni får se efter påsk.
 
Länk
 
Efter den väldigt tunga filmen gick vi, väldigt dämpade, vidare till nästa station. Där pratade Becca om RKUF i Kalmar och så fick vi spela ett litet rollspel om hur det är att vara på flykt. Vi fick lista fyra personer och fyra saker på en lista. Spelet gick ut på att vi var tvungna att fly från Sverige och på flykten till ett annat land ställdes vi inför olika val som innebar att vi ibland fick stryka saker eller personer på vår lista. Att sätta sig in i situationen och behöva välja vem av ens nära och kära man måste stryka var jobbig, det gav verkligen en inblick i hur det kan vara att vara flykting.
 
På den sista stationen pratade vi bland annat om de männskliga rättigheterna. Vi fick göra en övning där vi fick plocka bort ex antal av rättignehrna. De väckte också endel tankar, vad är egentligen viktigt? Vad skulle man prioritera? Vad bra vi har det i Sverige som tar så många av rättigheterna förgivet! När vi var klara på den statioen var det återsamling och avslut. Vi konstaterade att det är 20 dagar kvar tills vi reser och efter helgen var alla ännu mer peppade på att resa!
 
 
 

GRATTIS ROBIN

                                            Rätt låt vann, yes! You är en underbar låt!
 

Temahelg, 20 dagar var till Bosnien del 1

Ojojoj, nu är jag så full av intryck, tankar och kunskap att jag knappt vet var jag ska göra av allt eller mig själv. Från igår kväll från till idag eftermiddag har jag varit på temahelg på Ljungnäs inför Bosnienresan. Jag har längtat, och det var helt klart värt väntan för det var verkligen en toppen helg! På fredagskvällen blev det bland annat praktisk info kring resan, finfint skådespel framfört av resans ledare. De berättade historien om Röda Korsets grundare Henry Dunant och hur organisation grundades. Visste du att Röda Korset har vunnit Nobels fredspris hela tre gånger, efter första världskriget, efter andra världskriget och 1963, då organisationen varit verksam i 100 år. Henry Dunant var den första som vann fredspriset 1901, och det vann han för grundandet av Röda Korset. Efter den gemensamma samlingen fick vi fritid att utmana varandra i sällskapsspel och ett litet kuddkrig innan sovdags, himlans trevlig kväll!
 
 
Elin, som kommer vara min rumskompis under resan! Både jag och hon klarade snarktestet så det kommer gå galant! Nedan är Elin och Becca i vilt kuddkrig!
 
 
 
 
 

Ni får vänta..men får ett vårris istället

Jag hade tänkt att jag skulle kunna lägga upp en text om föreläsarens Ferids berättelse idag, han som hade genomlevt och överlevt kriget i Bosnien. Men jag får inte till det riktigt, och vill dubbel kolla vissa saker med de minnesanteckningar vi kommer få ut från den kvällen. I helgen är det dags för temahelg, längtar, och förhoppningsvis kommer texten starx efter det.
 
Det blir ingen text idag, men det finns ändå nått litet fint att visa. Mitt vårris, som någon gång inom snart framtid kommer förvandlas till påskris! Jag fick låna så himla fina små glasdroppar av mamma att hänga i riset som står i köket och som jag blir glad av att se varje gång jag går in där. De har redan börjat slå ut, och de är så härligt med den första lilla illgröna grönskan!
 

En ny Karin

 
Tack Lena! Tror aldrig det kommer få vara långt igen!

Vasaloppssöndag i bilder - vad hände sen?

Det tog ju halva dagen för dem att gå i mål, de som vann alltså, och sedan gick pappa i mål. Bra jobbat!!
 
 
Mamma och jag gjorde ett tappert försök att lägga klart 1000 bitarspusslet, gick nästan!
 
 
Vi åt god söndagslunch på fint porslin...
 
 
..och gick ut det vackra vår (!!) vädret en stund.
 
 
Jag bakade en kaka och vid tre åkte vi till Johanna och Gustafs nya lägenhet och hälsade på för första gången. Eftersom de flyttade igår å inte har hunnit fixa klart än blir det ingen blid på det idag. Johanna och jag bestämde att vi skulle åka på loppisrunda och leta en byrå till deras sovrum, ska bli riktigt trevligt! När någon annan flyttar blir jag själv så sugen på att göra det...en nystart verkligen!

HEJA PAPPA

Idag är det Vasaloppet och huvudfokuset idag är att heja på pappa!! Han är med som vanligt och som vanligt att det väldigt trevligt att äta frukost framför tv:n vid starten och sedan mysa framför dumburken resten av dagen. Vi ska hålla koll på pappas resultat och jämföra med förra året så klart! HEJA HEJA HEJA!
Instagrambild och bild som pappa skickade igår då dom var och testade föret i spåret! Hade ingen bild på pappa i skidkläder så jag tar en anna bild ist. Passar på å skryta lite med och tar en Iron Man bild. Är man en stolt dotter så är man!
 
 
                                                               KÖR SÅ DET RYKER!
 
 

Vart ska vi resa?

Tog mig i kragen och fotade lite temafynd, nämligen VÄSKOR! Det finns ju så himla många fina retroväskor i loppisvärlden. Här är några balndade sorter och personliga favoriter. Först ut, min röda resväska, inhandlad på Östregårds antik för hela 20 kronor, den har varit med på många trevliga resor. Bandannat styrelseutbildningen med RKUF i Malmö förra våren.
 
 
Nästa väska fyndade jag på en garageloppis i Alstermo. En lite dokumentväska tillverkad just på Alstermo Bruk. Orginallappen satt kvar, så den va aldrig använd och jag tror jag betalade runt 150 kr för den. Just nu använder jag den att stuva stuvbitar i, och den står i tv-bänken, så jag kan njuta av den varje dag.
 
 
Väska nummer tre är en liten handväska som jag köpte i på en antikmässa utanför Stockholm. Den är i skinn och jag kunde inte motstå den underbara mönstret. Jag har än så länge bara vågat använda den en gång. vad jag fick betala minns jag inte, 200?? Säljaren sa att den vara i kamelskinn, det är verkligen mjukt och lent.
 
 
Sista väskan är en...cykelväska! Som jag har fått av snälla Ingemo! Den är väldigt smidig och den har rest många gånger mellan Stagneliusskolan och Jägarevägen, förståss fylld med skolböcker.
 

Fredag, sol och första mars

Idag har jag varit ledig, å tur hade jag med vädret. Sol och blå himmel hela dagen! När jag är ledig är jag väldigt ofta inte sysslolös, varför vara det liksom? Imorse hade jag frukostskype med Sofia, vi taggade SF och Hawaii ytterligare lite mer. Jag försökte sedan boka en dagstur till Alcatraz, får göra klart det på söndag när jag får lite hjälp!
 
Efter det tog jag mig ner på stan för att träffa Jens! Som nu mera bor i Uppsala, så när tillfället ges kan man inte missa en fika på Kullzenska tsm! Det var riktigt trevligt att prata ifatt allt!
 
 
Förlåt Jens, men bilden är också ett så roligt minne! Den är från tvåan?? på buss 401 och tagen med en väldigt blurrig mobilkamera!
 
Efter fikan skyndade jag iväg för att plocka upp min kusin och hennes kompis för de ska nämligen ställa upp som modeller i en modevisning som retro/vintagehörnan hjälper till med. Idag provade vi ut superfina outfits och tjejerna va verkligen jättefina. Jag är supernöjd!
 
Nu ikväll har jag fredagsmyst Aussi style, det vill säga dipp, oliver, ost och avocado bland annat. Mums! Passade också på å färga håret, mörkt, Fias "fel" å jag är mycket nöjd!
 
 
 
Imon ska jag jobba, sen blir det middag med Niklas och Alexander! Traditioner är traditioner! På söndag är det VASALOPPET!

Påsklovsplaner...

Länk
 
...innebär att jag ska åka hit! Sarajevo i Bosnien-Hercegovina. Jag har nämligen anmält mig till en så kallad tolernasresa till Bosnien, anordnad av Röda Korset Ungdomsförbund i Kalmar (känns som att jag skrivit lite om detta innan, men då blir det lite repetition). Toleransresa betyder att vi deltagare ska lära oss om Bosnienkrigen under 1990-talet, vi ska åka till olika platser i landet som på ett eller annat sätt är kopplande till konflikten. Vi ska oxå besöka platser i Kroatien med koppling till konflikten. Vilka plaser och dess historia och ännumer resadetaljer kommer jag självklart blogga om efter resan.
 
På bussresan ner genom Tyskland ska vi dessutom besöka koncentrationslägret Dachau. Vi ska alltså lära oss om konflikten, och dess följer med folkrensning, hat mellan folkgrupper och stor intolerans som får katastrofala följder. Vet man om sin historia kan man lättare se till att inte samma misstag upprepas igen, därför åker vi!
 
Innan resan kommer det genomföras informationsträffar och en temahelg. Än så länge har det varit tre träffar, och på den senaste träffen hade vi besök av Ferid, som genomlevde kriget. Vad han berättade tänkte jag blogga om i nästa vecka, för han hade väldigt mycket viktigt att berätta. Det var en väldigt intressant, berörande och känslosam kväll. Det han berättade är tunga och svåra saker, och jag är verkligen så tacksam att han ville komma till oss berätta om sina upplevelser.
 
Detta är en resa med syfte att öka toleransen, och för att det ska nå ut till fler än bara oss som åker på resan ska varje deltagare redovisa sina uppleveler på något sätt. Jag har pratat med min gamla bästa högstadielärarem Marina, om jag kunde komma till hennes klass och berätta om resan och vad jag lärde mig och också lite om Röda Korset. Snäll som hon är fick jag självklart Ja till det. Jag ser verkligen fram emot att stå framför en grupp å tala. Det var länge sedan så det kommer vara nervöst, men väldigt roligt!
 
Längtar verkligen till påsk!! Det ska bli så väldigt spännande och intressant. Allt vi ska se och uppleva! Sarajevo verkar vara en fantastiskt fin stad med ett underbart kulturliv! I en stad med både minareter, mosker, synagogor och kyrkor där alla religioner representeras så tydligt i stadsbilden har jag aldrig varit i och det längtar jag efter att uppleva! Jag har också snappat upp ett kafé inrett i Jugend som jag bara måste gå och fika på!!
 
Som ni förstår, denna resan kommer ni får läsa mer om längre fram!

Mera Reijmyre

Här om dagen gjorde jag ett nytt fynd till min glassamling, ett par Reijmyreljusstakar. Kunde inte låta bli att köpa dem! Fick vässa av foten på ljuset lite så de skulle få plats i staken å nu står de och ser fina ut på köksbordet under tullpanerna. Extra glad är jag ett Reijmyrelapparna var så fint bevarade, de ger föremålet lite extra glans liksom.
Nu måste jag ut en sväng i det underbara vädret. Klarblå himel och "varmt", nu måste väl våren vara här!?
 

RSS 2.0